Festen varade länge

Jag passade på att köra genom stan några timmar efter den magiska derbykvällen – och det var mycket folk ute. På en vanlig tisdag, låt vara att det var en alldeles ljuvlig dag med en osannolik värme (ur led är vädret, eller hur?).

Det såg ut att vara mysigt och hög stämning. Tro tusan det efter att MFF äntligen besegrats i en match, 3-1 och inget större snack om saken. En ny vändning inför ett fullsatt Olympia och efter sju matcher utan seger mot iff-iff var det liksom upplagt för ett trendbrott.

Jag kan tänka mig att det blev en lite seg onsdagsmorgon för en del – men samtidigt också en dag med mycket leende och även om det visst stundar ett val på söndag var nog fotbollen och HIF-MFF ett ännu hetare diskussionsämne på kontoren och mellan skiften på kneget. Vardagen gör sig alltid påmind, men fotbollsmatcher som i går gör att det är enklare att kliva upp, le mot världen. Sedan får vi se hur länge det varar, det är en annan sak.

Det var inte överraskande att HIF vann, även om matchen på förhand kändes öppen. Farhågorna om MFF:s offensiv. Men hoppet om att Malmö FF:s defensiv långt ifrån håller samma klass. Matchen blev lika dramatisk som väntat. I paus var det mest bekymrade miner bland HIF-fansen.

MFF-arna på norra läktaren var desto mer uppåt, spelövertag och fler målchanser. Grepp om derbyt som ju iff-iff aldrig förlorar numera.

Andra halvlek är redan en klassiker. Luton Shelton, tänk när han är 100 procent hel och grundtränad, hur bra blir han då? Han var knappt med i leken i första halvlek, men i andra fick han huvudrollen. Han gör annorlunda mål, det är inga klockrena fullträffar. Men så länge bollen curlar, rullar, hoppar in bakom linjen spelar det ingen roll. Dessutom har han ett så coolt namn!

Givetvis ska det letas förklaringar till vändningen för HIF 2006. Baxter-effekten är liksom givet för media att plocka fram och det har jag full förståelse för. Det vore konstigt att inte göra kopplingen. Men det finns fler förklaringar och självförtroendet är tillbaka, något som behövs i alla delar av livet. Inte för mycket men lagom svenskt. Det går att komma över de flesta motgångar, det går att vända underläge i fotboll…

På söndag är det dags för ett halvderby mot Halmstads BK på Örjans Vall. Det är exakt lika många poäng i potten som i ett stekhett derby mot MFF. Seger där och ja, fundera själva.

Själv funderar jag på mitt lag i England som bara fick oavgjort mot en nykomling samma kväll som Vändningen i Helsingborg. Motståndarnas 38-årige målvakt gjorde sitt livs match. Och måliser, de räknas ju också.

Rött slog blått i tisdags. Det är blått mot rött på söndag, i Halmstad och i vallokalerna. Gå och rösta, det är din plikt och skyldighet! Och glöm inte att njuta av solen – att påminna om att komma ihåg vändningen mot MFF lär jag inte behöva, eller hur?